findingfrida

datorn funkar igen, men hoppet om att rädda mina bilder (och andra viktigare saker) är dött. sånt är livet.
klockan ett kommer farmor och farfar hit för att fira mig och senare ska jag hinna med att packa, klippa luggen och ta en promenix med Rebecka. jaja jag ska plugga också. 
och bäst just nu är att veta att:

vi ska till berlin - no matter what.