och sen kom michelingubben och räddade världen

Jag visste inte hur kvällen i fredags skulle sluta, men det förflöt ganska lugnt, men ändå fint. Kvällen spenderades halvt sovande, pratandes och fnittrandes med Rebecka och Sune. Ingen av oss hade någon energi över till att göra något annat, istället åkte jag hem efter att ha hjälpt till att bädda frökens säng och sov själv i hela elva timmar. nice.



Kommentarer

Ge mig ett glatt ord här:

Ditt fina namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (bara jag som ser)

Om du har en blogg:

Dina söta åsikter och ord:

Trackback
RSS 2.0