findingfrida

Ikväll kan jag bara lyssna på en låt. Om och om igen. Inget annat passar eller stämmer in på mitt konstiga humör.
Det här är inget inlägg om hur jag ska ursäkta mig för nånting eller att jag mår dåligt, nejnej. Det hade jag kunnat komma med för ett år sedan, men nu? Aldrig i livet.

Jag önskar bara att jag inte hade behövt tänka igenom allt i minsta detalj innan jag agerar på riktigt. Under tiden hinner man sätta upp håret i tio olika rosetter medan man formulerar allt onödigt perfektionistiskt i huvudet.
Och så kan man ju gå in på sin gamla bilddagbok och skratta lite åt sig själv.

Sånt tycker jag om.