findingfrida

Under lördagen skrev jag prov i åtskilliga långa timmar.
När det var över hade jag en hemsk huvudvärk blandat med annat och jag cyklade hem och blev lite blöt om kinderna.

(men så får man inte hålla på.)
Mina planer för kvällen skulle bli av. Även om jag inte visste hur det skulle gå till eller något alls.
Det slutade med att jag 20.21 satt i mitt hörn i köket på bullvägen och kramade om min finaste vän på 157,5 cm.

bara jättefint.
Det spelar ingen roll hur sällan vi ses, för varje gång vi gör det så känns det som igår.

And that is how I am saying it tonight.