findingfrida

Jag känner mig som världens tönt.
det var länge sedan jag grät så mycket som ikväll.
men visst är det tillåtet att gråta, när en hel biosalong gråter och snörvlar lite mer än jag själv. från ett visst undantag då, helena. helena som sitter och håller sitt skratt inom sig för att inte förstöra för andra i salongen. men jag visste att hon satt där och höll på det medan mina tårar rann diskret. 
"grät du?"
"ehm ja jo" 
haha.
men jag är ju känslig.
frida är alltid känslosam. att jag smsade hb, som sedan skickade 42 smskramar. ii. just for now. <3
åh 22 dagar!
men nu. efter att en annan fin vän tjatat om sitt duntäcke har jag bytt till mitt duntäcke också som jag ska krypa ner i snart. MYSIGT.
PUSS och godnatt.