findingfrida

ikväll lyssnar jag på Håkan. Det lyfter allt lite.
Sitter tom på mitt rum med mammas dator. häärligt. det lyfter lite till.
Såsom små facebookfilmer som gör att man blir tvungen att le. Men det är aldrig fel. dock om alla skulle le hela tiden hade kunnat vara störigt. hade man uppskattat ett leende lika mycket då? eller hade man uppskattat när någon var ledsen istället? vilka tråkiga tankar. jag har svårt att tänka mig ett samhälle så. nej.

jag har bestämt mig för att börja göra anteckningar, i de steg jag kommer ta i framtiden. Inte om varje liten händelse som händer. hehe, hade någon blivit förvånad? nej utan mer intryck och när jag får idéer. Som tex när jag kommer sitta på tåget imorgon om 12 timmar.
bort härifrån, tittandes ut på ett kallt landskap. mina fingrar är redan kalla. mysigt. olika intryck i olika situationer. det gillar jag. om det är positivt.
jag känner att jag behöver komma bort härifrån, mer än någonsin. Jag behöver en paus. från skolan. från malmö.
jag kommer sakna några och längta hem. jag kommer inte kunna gråta när jag vill och skratta utan att någon ser konstigt på mig.
På måndag ska jag ta bussen klockan 7 till motala och där möta mammas kompis som jag inte träffat på fjorton år. då jag var 4, liten och kort som de flesta. Hon vet hur jag ser ut, tack vare att mamma skickat en bild "mamma upp i dagen!" (varför förstår ingen att jag inte vill ha den kommentaren. ehe.) och jag har ingen aning om hur hon ser ut. men hon är snäll, kan inte tänka mig något annat. Jag får försöka göra mitt bästa, för att visa mina positiva sidor. Det blir nog bra.

när jag väl är hemma igen kommer jag kanske uppskatta det lite mer. så får jag hoppas. Och jag hoppas ni kommer ha det såsåså underbart här hemma. det förtjänar ni.

I'll see you soon ^^