please tell me what's on your mind.

Jag kan fortfarande fnittra åt mig och allt. Det är sjukt.
Nu har jag packat min väska och snart ska jag ta på mig halsduk och springa ut på kvällspromenad. Tror det går bra nu. Så länge det känns såhär är det på väg mot rätt håll, kanske.

Det avgör ödet.


Kommentarer

Ge mig ett glatt ord här:

Ditt fina namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (bara jag som ser)

Om du har en blogg:

Dina söta åsikter och ord:

Trackback
RSS 2.0