findingfrida

firar de sista minuterna av sista oktober med poplugg, kanske världens bästa lista och fina men lite oroliga tankar.

Önskar att tysk realia inte fanns i mitt liv.

Jag är inte bäst på att hålla masken när det behövs. Knappast. Däremot är jag bäst på att i sådana situationer önska mig ur världen. Som när jag började fnissa under realian idag, när min bordskamrat sa att vi hade två realiaföreläsningar nästa vecka. Mest för att det var en så. lång. så. rolig. föreläsning idag.
Önskar också att jag kunde spola bort den här stunden. Dels för att det är onsdag, dels för att det känns som någon har slagit mig i magen, dels för att jag inte direkt har sagt var jag tar vägen imorgon. Jo, okejdå. Linköping. party. (Heter du Lovisa nu så ska du läsa att det står att jag är SJUK, blinkblink)

Uppfattat? Bra. 
Godnatt.
 

Jag önskar att det vore en fredag med underbar dans dans dans och världens finaste.
Nu råkar det vara tisdag och jag måste gå och sova. Vad sorgligt.
Dessutom har jag realia imorgon, blir så glad av den tanken. Läs ironin. 

Det är lustigt att jag först märker i efterhand hur röriga mina inlägg kan vara. De orsaker jag kan hitta är förstås att jag tänker på tusen saker på en och samma gång, den ständiga förvirringen bor inom mig. Jag sa det i en diskussion jag hade på den jääätteroliga föreläsningen idag; ich bin verirrt. Nästan alltid alltid.

Det är fredagkväll och jag är hemma för första fredagen på fem veckor. Räknade ut att jag har varit ute varje helg sen jag blev någorlunda frisk, så det borde egentligen vara okej att vara hemma idag. Enda anledningen är egentligen att jag ska skriva högskoleprovet imorgon, jag måste fungera till hundra procent. Försöka i alla fall.

Jag ska göra det bästa av resten av tiden som jag är uppe. Håkan-håkan-håkan är på tv om tio minuter. Det gör den här kvällen så mycket bättre än vad hela dagen var igår. Himla må dåligt skitdag var det. Världens bästa kompis räddade mig. Vilket var så skönt.

Nu ska jag plugga lite till och om fyra minuter ska jag titta på min idol. Jag hoppas verkligen att ni har fantastiska kvällar här runt om i världen. Puss!

Du var solskenet.

Följer en stig med rosa moln och håller humöret uppe av något jag redan nämnt. Hade det inte varit för det, hade jag känt mig skabbig och deprimerande.
Eller, inte deprimerande. Det finns mycket att vara glad över; Det är oktober, Skånetrafiken har höjt studentrabatten på periodkorten, jag träffar fina personer så ofta som det går plus att det var en fin dag igår och idag med. 
För några timmar sedan fick en fröken mig att skratta tills jag grät av att säga ett gatunamn. Det säger väl en del om hur lättroad jag är, men det var faktiskt väldigt kul. så det så.  

Hoppas ni har en fin torsdag, om ni fyller år eller bara är bäst

Det är bara två timmar sedan jag cyklade iväg till min gamla gymnasieskola, min fina gamla cykelväg som jag hatade mer än allt annat i vissa perioder. Så sjukt konstigt, annorlunda, fast samtidigt underbart att komma fram. Särskilt för att se minen på min överraskade vän och ha kvalitétstid med den andra vännen i solen.

Nu ska jag dra mig i kragen och gå och hämta mitt paket på posten. Ett roligare paket ska komma i brevlådan lite senare idag, ih.
puss sålänge.

Hela vecka 39 har sovits, skuttats och pluggats bort. Delvis har jag pratat bort en underbar stund över en kopp kaffe, firat bort en fredagskväll, skypeat bort en morgon, tänkt bort en eftermiddag, gråtit bort en kväll, pluggat bort en tisdag med trevligt sällskap, spelat bort en torsdag, stressat bort andra tankar och det allra bästa var att skratta bort allting en lördagskväll.

Nu sitter jag med min första kopp te på hela veckan, det lär nog bli fler nästa vecka.